Nestor funderar över obegripliga åsikter

Jag läser i SVD om de män som dömts för ett hedersmord i Turkiet och i mig dyker en vanligt förekommande tanke upp. Hur kan ”normala” människor resonera sig fram till en punkt där man rättfärdigar, i min värld, ohyggliga saker? I det här fallet ett mord på sin egen 16 åriga dotter för att hon blivit våldtagen. Någonstans tycker man ju att det borde vara fullkomligt orimligt för alla att mörda sina egna barn. Men uppenbarligen har jag fel. Och det är bevisligen inte så att hela släkten är psykiskt störda utan det rör sig om normala människor. Kultur ropar säkert någon, och visst känns det logiskt men det finns ju andra fall där kultur inte spelar samma roll.

Jag såg en dokumentär om Rwanda för ett tag sedan, det var bland det hemskaste jag sett. Där intervjuades en hutuer, en man som en dag hade sett solen stiga upp, mött upp grannarna och sagt. Japp, då kör vi! Och sedan begett sig ut och slaktat grannar, gamla kompisar, slängt ett spädbarn i en kyrkvägg… Ofattbart. 937 000 tutsier och hutuer som hjäpte tutsier mördades på drygt två månader.

Kan jag också bli så? Kan alla ”vanliga” människor hamna vid en punkt då vi begår dessa typer av övergrepp. Förmodligen är svaret på den frågan nej, men för ett par av oss är svaret annorlunda.

En kollega till mig hade en kompis som föll framstupa i trappen på t-centralen och bröt båda armarna. Han satt i full rusningstrafik i flera minuter utan att någon brydde sig om honom. Du och jag passerade utan att göra någonting i ett fall där jag är övertygad om att vi alla häpnar över att ingen hjäpte till.

Men när det handlar om mord, är vi alla verkligen kapabla? Eller handlar det om vilka moraliska värderingar vi har i det samhälle vi växer upp i? Vi växer upp i ett land utan dödsstraff, där grova våldsbrottslingar får chans till rehabilitering. Någonting säger mig att ett land med dessa värderingar står betydligt längre från att nå en punkt där hedersmord osv är okej även bland en mindre del av befolkningen. Men jag vet inte om så är fallet, men jag vill tro det. Kultur eller hur var det? Hur kommer det sig i sådant fall att vi med vår liberala syn på straff ändå ligger framför länder som Polen, England och Saudiarabien i t ex mordstatistiken?

Om du frågat mig när jag var tonåring hade jag nog sagt att jag för dödsstraff. Idag är jag motståndare till dödsstraff, och inte nog med det. Jag är emot hårdare straff för många brott. Jag är ideologiskt för rehabilitering snarare än långa hårda straff. Jag tror nämligen att i ett samhälle där folk har en chans att rehabiliteras, där vi inte vill låsa in folk i mörka jordhålor och låta dem ruttna på vatten och bröd i längden är bättre än ett samhälle. Jag tror att man i ett sådant samhälle är betydligt längre bort från de typer av brott som nämnts ovan.  Tydligen kan jag ha fel om man ser till mordstatistiken. Jag hoppas dock att jag har rätt, för jag vill hellre leva i land där vi försöker lyfta fram folks positiva egenskaper än straffa de negativa.

Annonser

1 kommentar

Filed under Svammel

One response to “Nestor funderar över obegripliga åsikter

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s